Posts by: "Thomas Harry"

ArtDatabanken, SLU har ett antal webbtjänster och portaler som t.ex. Artportalen, Artfakta (inklusive artnycklarna), Dyntaxa för taxonomi och Analysportalen.

Dessa ska nu samlas i en gemensam portal som ska bidra till en förhöjd användarupplevelse och att informationen lättare hittas och används. När detta ska vara klart sägs dock inte i ArDatabankens införmationsbrev.

 

Nya kartpresentationerI de två senaste releaserna av Artportalen SLU har det tillkommit ett antal nya funktioner. Det finns nu flera nya möjligheter att analysera informationen i portalen. Dels via olika kartpresentationer för brytår,  validering, antal individer och aktivitetskategori. Dessutom finns det nu möjlighet att på ett enkelt sätt exportera artlistor ur Artportalen. En hel del andra funktioner och förbättringar har också tillkommit.

Läs mer om dessa här:

Release 2.11.4

Release 2.11.3

Taxonuppdatering

 

Vanlig fästing, Ixodes ricinus. Foto: Anders Lindström/SVA.

Fästingar är spindeldjur som väcker många känslor. Hittills har 20 arter påträffats i Sverige. Nu har 24 fästingar fått svenska namn.

– Många fästingar har favoriter som värddjur, till exempel påträffas backsvalefästingen uteslutande på backsvalor och den kortbenta fladdermusfästingen uppvaktar bara fladdermöss, säger initiativtagaren till namngivningen, forskare Anders Lindström vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Vattensorksfästingen och gnagarfästingen gillar små däggdjur och därför träffar vi människor sällan på dem. Flera arter går nästan uteslutande på olika typer av fåglar, som exempelvis trädhålsfästing, fågelbofästing, klippfästing, skarvfästing, havsfågelfästing och duvfästing.

– Den fästing som man träffar på allra oftast är ”vanlig fästing”, Ixodes ricinus. Det är ovanligt att någon av de andra arterna särskilt söker sig till oss. Som de allra flesta andra fästingar har den fyra livsstadier: ägg, larv, nymf och vuxen. Under alla livsstadier utom som ägg behöver fästingen ett blodmål. Eftersom de biter flera värddjur genom livet kan många av fästingarna få i sig smittämnen som de sedan kan sprida vidare till bland andra människor. En snarlik art, tajgafästingen, har kommit österifrån och verkar ha etablerat sig åtminstone i norra Sverige, säger Anders Lindström.

Igelkottsfästing också vanlig

Igelkottsfästingen, Ixodes hexagonus, är kanske den vanligaste av de övriga fästingarna. Den är ofta påfallande ljus jämfört med vanlig fästing. Den påträffas ofta på igelkottar, men kan också liksom grytfästingen bita exempelvis hundar eller katter.

Trubbnosfästingen, Haemaphysalis punctata, är en lite ovanligare fästing som framför allt trivs i lite torrare miljöer på Gotland och Öland. Den suger gärna blod från får.

– Brokig hundfästing, Dermacentor reticulatus, är en vacker fästing som har ökat i Europa och spritt sig norrut. Den är hittills påträffad tre gånger i Sverige, vid två tillfällen som frilevande. Den följer med flyttfåglar söderifrån. Om klimatet är gynnsamt kommer den att etablera sig åtminstone i södra Sverige.

Kennelfästing föredrar hundar

En annan fästing som gillar lite torrare klimat och som ibland har etablerat sig inomhus är kennelfästing, Rhipicephalus sanguineus. Som namnet antyder har den ofta kommit till Sverige med hundar och påträffats i kennlar.

– Öronfästing, Otobius megnini, har bara påträffats en enda gång i Sverige, i örat på en hund som kom från Kalifornien. Som tur var besökte ägaren min hustrus veterinärklinik och hon tog hem fästingen till mig. Den lever nästan hela sitt liv i öronen på sitt värddjur och lämnar det bara för att para sig och lägga ägg. Eftersom de är lätta att missa så har de spritt sig över stora delar av världen och finns numera i Turkiet där de verkar bli allt vanligare. Den kommer säkert att komma till Europa inom en snar framtid, spår Anders Lindström.

Andra arter som kan följa med importerade djur är gul hundfästing, kennelfästing, amerikansk hundfästing och sköldpaddsfästing.

Få mjuka fästingar i Sverige

– Till sist måste jag ju även nämna kortbent fladdermusfästing, Argas vespertilionis. Det är en häftig och sällan sedd fästing! Den lever bara på fladdermöss och ser ut som ett stort kvalster, vilket det ju också är. Det här är tillsammans med duvfästingen våra enda representanter för familjen Argasidae, så kallade mjuka fästingar.

Mer information

Forskare Anders Lindström, SVA, tel. 018-67-43 18, e-post anders.lindstrom@sva.se

Läs mer

Fästingburna sjukdomar (SVA)

Sjukdomsinformation om fästingburna sjukdomar (Folkhälsomyndigheten)

Artnamn, termer och begrepp (ArtDatabanken, SLU)

24 nya fästingnamn

Svenska namn på fästingar som fastställdes 4 september 2017. Namnen är framtagna av Anders Lindström, SVA, och fastslagna av Kommittén för svenska djurnamn vid ArtDatabanken, SLU.

Övriga som givit synpunkter och förslag på namn är Thomas G T Jaenson, Uppsala universitet, Lars Jonsson, Högskolan i Kristianstad, Peter Wilhelmsson och Per-Eric Lindgren, Linköpings universitet, Kajsa Glemhorn, Svenska malaisefälleprojektet samt Jan Chirico, SVA. OBS! *Är ännu ej påträffade i Sverige.

Svenskt namn

  Art

trubbnosfästing   Haemaphysalis punctata
*gul hundfästing   Haemaphysalis leachi
flyttfågelsfästing   Hyalomma marginatum
sköldpaddsfästing   Hyalomma aegyptium
*vattensorksfästing   Ixodes apronophorus
trädhålsfästing   Ixodes arboricola
klippfästing   Ixodes caledonicus
grytfästing   Ixodes canisuga
fågelbofästing   Ixodes frontalis
igelkottsfästing   Ixodes hexagonus
backsvalefästing   Ixodes lividus
tajgafästing   Ixodes persulcatus
vanlig fästing   Ixodes ricinus
gnagarfästing   Ixodes trianguliceps
skarvfästing   Ixodes unicavatus
havsfågelsfästing   Ixodes uriae
*långbent fladdermusfästing   Ixodes vespertilionis
kennelfästing   Rhipicephalus sanguineus
brokig fårfästing   Dermacentor marginatus
brokig hundfästing   Dermacentor reticulatus
amerikansk hundfästing   Dermacentor variabilis
öronfästing   Otobius megnini
kortbent fladdermusfästing   Carios vespertilionis
*duvfästing   Argas reflexus

Kortbent fladdermusfästing, Carios vespertilionis. Foto: Anders Lindström/SVA.

I Skottland har den röda stubblomflugan (Blera fallax) försvunnit helt och djurparken Royal Zoological Society of Scotland har nu startat ett projekt för att om möjligt återinplantera den i naturen. Man arbetar med att utveckla en metod för att föda upp den röda stubblomflugan i fångenskap på samma sätt som Nordens Ark har gjort för t.ex. större ekbocken i Sverige.

Under oktober samlade Nordens Ark, med hjälp av konsulten Erik Börjesson, in hundratalet fluglarver den egna Ekoparken, vilka senare skickades till Skottland.

Läs mer här om projektet (engelska)

Läs mer på Nordens arks sida 

Artfakta

 

Här kan du se innehållet i alla nummer som vi gett ut. Du kan dessutom läsa hela Yrfän nr. 1/2015 online.

Vissa artiklar kommer också att finnas som PDF-dokument för nedladdning.

 

 

Nr 3/2017 
Porträttet: Alexander Berg
Insektslokalen: Flygsandområden på Fårö
Dagfjärilarnas livspussel:
En bra start på livet
Citronbin – små bin med stor karaktär
Ängsmetallvingen byter färg om natten
Våra vanligaste fjärilslarver, del 4
Handluppen
22 maj – Biologiska mångfaldens dag
Resereportaget: Safari i Sydafrika
Krönikan: Fidel Castros fel
Fotografen: Jan Wase
Recensionen: Trädgården som insektsparadis

  Nr 2/2017
Fjärilarnas värdväxtval
Insektsfällor
Odla för vilda bin
Våra vanligaste fjärilslarver, del 3
Insektslokalen: Mjöshyltan, Nybro
Porträttet: Scarlett Szpryngiel
Resereportaget: Gran Paradiso, Italien – ett paradis för fjärilar
Krönikan: Ruth Hobro
Fotografen: Anders Henriksson
Recensionen: Sörmlands fjärilar
  Nr 1/2017
Insektslokalen: Uddevalla skalbankar
Porträttet: Klara Granlöf & Aron Landahl
Harkrankar – långbenta myggor som fascinerar
Stickmyggor i Sverige
Våra vanligaste fjärilslarver, del 2
Europeisk trollsländekonferens i Skåne
Resereportaget: Endemiska arter på Sardinien & Rariteter i Munkhyttans fjärilsreservat
Krönikan: Martin Emtenäs
Fotografen: Mikael Skalstad
Recensionen: En trio inspirerande böcker om flugor & myggor
   Nr 4/2016
Insektslokalen: Brännberget
Porträttet: Håkan Elmqvist
Juveler i vassen – bladbockar
Våra vanligaste fjärilslarver, del 1 & hur man föder upp dem
Flicksländor reagerar snabbt på varmare klimat
Välj rätt stereolupp
Stort småkrypsintresse på Falsterbo Bird Show
Alternativt Nobelpris till insektssvenskar
Resereportaget: Småkrypsspanarnas öländska resa
Krönikan: Markus Forslund
Fotografen: Line Layet
Recensionen: ”Danmarks blomstertæger” användbar även i Sverige
   Nr 3/2016
Insektslokalen: Båtforsområdet
Porträttet: Mats Karström
Gabriella & Monika har fokus på hoppspindlar
Det göms i förnan
Så påverkas gaddsteklar av dagens skogsbruk
Ansvarsfulla föräldrar
Koordinater – hitta rätt i kartdjungeln
Följ humlornas liv med hemmabyggda holkar
Resereportaget: Spindelexkursioner till Väddö & Ravlunda
Krönikan: Susanne Åkesson
Fotografen: Kjell Nilsson
Recensionen: Nordens fjädermott i fickan
  Nr 2/2016
Insektslokalen: Torsberget & Örtensjöarna
Porträttet: Emma Tinnert
Gammeleken – ett myllrande ekosystem
Introduktion till trollsländor
I skenet av lampan
Flyn & parasitsvampar
Bland grus & sand
Så gör du en aspirator
Krönikan: Bent Christensen
Fotografen: Lisa Arvidsson
Recensionen: Omfattande bok om Centraleuropas nyckelpigor
  Nr 1/2016
Insektslokalen: Åhus & Everöds sandmarker
Porträttet: Birgitta Andersson
Vårens allra tidigaste arter
Kläck fram & studera vedlevande insekter
Lockespindlar
Vingar med färger
Stackingfoto – skärpa in i minsta detalj
Resereportaget: Heta miljöer för södra Afrikas trollsländor
Krönikan: Marie Dacke
Fotografen: Ulf Kaunitz
  Nr 3-4/2015
Insektslokalen: Fjärilsstigen i Uppsala
Porträttet: Bengt Åke Bengtsson
Spyflugan & rättsentomologen
Stekelhotellet
Ordning & reda i samlingarna
En gran full av liv
Exkursioner i Göteborgs växthus
Bygg en slagskärm
Resereportaget: Sökandet efter Titanus giganteus
Krönikan: Göran Holmström
Fotografen: Christer Bergendorff
Recensionen: Efterlängtad bok om bin
  Nr 2/2015
Insektslokalen: Fjärilslokaler i Härjedalen & Jämtland
Porträttet: Hege Vårdal
Svensk dagfjärilsövervakning
Hagmarksfjärilar under uppsikt
En fjärilsslinga i brandhärjad skog
Skinnbaggar i trädgården
Lär känna dina åttbenta inneboende
Gör dina egna insektshåvar
Vildbin drabbas hårt av bekämpningsmedel
Krönikan: Mikael Sörensson
Resereportaget: Thailands exotiska skalbaggar
Recensionen: Åtta barnböcker
  Nr 1/2015
Insektslokalen: Jordtorpsåsen
Porträttet: Pav Johnsson
De spektakulära långhorningarna
Flera sätt att gynna långhorningar
Långhorningsskådaren
Hitta nattfjärilar
Spindlar på näthinnan
Smarttelefonen i fält
Resereportaget: Fabeldjur i Pamir
Recensionen: Fälthandböcker för alla
Station Linné
Krönikan: Hans Karlsson
Fotografen: Raimo Neergaard

Solliden 2017-07-19.

Vid utdelningen av priset för årets ölänning till Dave Karlsson fick även Kungen själv motta en fin present, nämligen en insektshåv från Station Linné. Dessutom berättade Dave Karlsson om ett nyupptäckt insektssläkte, som hittills endast påträffats på Nya Zeeland och Tasmanien och som forskarna valt att döpa till Bernadottia, efter familjen Bernadottekungafamiljen.

Stolt viftade Kungen med håven framför publiken innan han visade upp den för drottning Silvia.

Läs mer på Expressen.se

och på Barometern.se