Artikeln är skriven på engelska (Ent. Tidskr. 119 (2): 77-82) nedan finner du en sammanfattning. Alla foton är tagna av författaren.

Gullvivefjärilens (Hamearis lucina Linn. 1758) förekomst på Omberg i Östergötland har här beskrivits. 1992 upptäcktes förekomsten av fjärilen inom ett område bestående av ca 1 hektar ängsmark planterad med gran. Detta ledde till att Länsstyrelsen i Östergötland avsatte området till naturreservat, och granarna avlägsnades för att skydda gullvivefjärilen och orkidéfloran. Området är beläget på en ostsluttning vid Ombergs norra del. En skötselplan utformades för att gynna gullvivefjärilens krav på värdväxtens (Primula veris) lokalisering, som bör vara i ett varmt läge men skyddat från uttorkning av delvis skuggande omgivande växter. Äggläggningen skedde på gullvivor som antingen växte på ost- eller nordsidan av en buske, eller på gullvivor som växte i långt gräs. Det fanns inga tecken på att gullvivor som växte i fullt solljus åts av larverna. Inte heller valdes gullvivor som växte i mer än 40 procent skugga. Det begränsade valet av värdväxter ledde ofta till att två eller fler honor lade ägg på samma blad. Bladen som har angripits av gullvivefjärilens larver visar ett typiskt mönster bestående av hål utan att inkludera bladets kant. Brist på de rätta villkoren vad beträffar värmen och fuktigheten som omger den valda gullvivan leder till att en andra generation gullvivefjäril är nästan omöjlig i Skandinavien. Däremot förekommer detta i England och centrala Europa, där somrarna kan gynna en andra generation. I och med att Ostmossen blev reservat och att åtgärder för att främja förekomsten av gullvivefjärilen vidtogs, har förekomsten av arten ökat betydligt. Fortsatt skötsel bestående av lätt sensommarbete och tillfällig slyröjning efter att larverna har hunnit förpuppa sig bör säkra fjärilens framtid på Omberg.

« Tillbaka

 © Sveriges Entomologiska Förening
Kontakt webbansvarig