Missgynnad (NT)

Landskapsinsekt 
i Östergötland

Läs mera här!

Omfattas även av:

Habitatdirektivet         Bilaga/Annex 2 o 4

Bernkonventionen

Åtgärdsprogram    

Utbredning och status
En mycket sällsynt och ytterst lokal art som förekommer i Sydsverige upp till Närke , Västmanland och Uppland. Läderbaggen är påträffad på c:a 25 lokaler, men på flertalet av dessa finns den endast i några få träd. Landets starkaste population återfinns i eklandskapet söder om Linköping. Arten förekommer endast på ett par lokaler i Norge och Finland. I Danmark har den minskat kraftigt under senare tid och är fridlyst där sedan några år tillbaka. Läderbaggen är med på de flesta mellaneuropeiska länders rödlistor, och den är nu en av de fyra arter inom EU-området som valts ut som "species of special interest".

Ekologi
Läderbaggen är knuten till ihåliga ädellövträd, främst ek. Den är även funnen i gamla fruktträd och i utlandet även i grov, gammal sälg. Arten har en larvutveckling som sträcker sig över minst tre till fyra år. Larverna lever inne i stamhåligheternas mulm, där de gnager på den omgivande, fastare döda veden. De lämnar efter sig mängder av stora, karaktäristiska exkrementer som liknar brunråttans. De fullbildade skalbaggarna lämnar oftast inte stamhåligheterna, men kan vid vissa tillfällen påträffas flygande utanför yngelträden. De visar sig först sent på eftersommaren, från slutet av juli till början av september. De avger en mycket speciell, ej oangenäm lukt av gammalt läder eller torkade plommon. Tillsammans med läderbaggen förekommer ofta en rad andra rödlistade arter. Den sällsynta knäpparen Elater ferrugineus lever som predator på dess larver.

Hot
Arten föredrar helt fristående ihåliga jätteträd, främst ekar eller askar, lindar och bokar. Dessa träd förekom oftast ute i det öppna kulturbeteslandskapet, en miljö som decimerats kraftigt p.g.a. ändrad markanvändning och igenväxning. Därför kommer parker och alléer i framtiden att bli allt värdefullare biotoper för artens överlevnad. På många lokaler är jätteträdskontinuiteten bruten, och framtiden kan därför bli mycket bister för läderbaggen ett par sekler framöver.

Åtgärder
Många av de träd där läderbaggen förekommer hotas genom konkurrens från andra lövträd. Många lämpliga ekar har dött under de senaste decennierna på grund av detta. Dessutom påverkar en god solexponering mikroklimatet inne i hålträden, och man kan anta att denna faktor är mycket viktig för läderbaggen här på dess nordligaste förekomster i världen. Många hålträd bör därför skyndsamt frihuggas inom områden där arten förekommer. Bortstädning av hålträd i parker och alléer är ytterligare ett starkt hot mot arten, eftersom dessa träd numera blivit viktiga refugier för den. Man bör redan nu skyndsamt välja ut yngre träd som sköts så att de i framtiden utvecklas till ihåliga jätteträd.

Övrigt
Arten omfattas av EU´s habitatdirektiv bilaga 2 vilket innebär att arten ska skyddas i nätverket Natura 2000.

Referenser

• Ehnström, B. & Waldén, H. W. 1986. Faunavård i skogsbruket - Den lägre faunan. Skogsstyrelsen, Jönköping, 351pp.
• Landin, B.-O. 1955. Svensk Insektsfauna 9. Skalbaggar. Lamellicornia. Stockholm.
  Marin, O. 1993. Fredede insekter i Danmark. Eremit, Osmoderma remita (Scop.). Ent. Meddr 61,2.
• Palm, T. 1953. Anteckningar om svenska skalbaggar. VII. Ent. Tidskr. 74
• Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. Opusc. Ent. Suppl. XVI. Lund.
• Ranius, T. 1995 Läderbaggens (Osmoderma eremita) förekomst och spridningsbiologi. Enskilt arbete. Lunds Universitet, Avd. för systematisk zoologi. 24 pp.  

Förf. Bengt Ehnström 1996.
ArtDatabanken 2001-02-19.
© ArtDatabanken, SLU 2001
Foto © Thomas Johansson

Hämta artfaktablad som pdf-fil.