Starkt hotad (EN)

Landskapsinsekt 
i Medelpad

Läs mera här!

Omfattas även av:

Habitatdirektivet         Bilaga/Annex 4

Bernkonventionen

Åtgärdsprogram 

Utbredning och status
Mnemosynefjärilen förekommer mycket lokalt inom några kustnäraområden i Sverige. Under 1994-1995 var arten känd från totalt 43 lokaler; varav 7 i Blekinge, 15 i Uppland och 21 i Medelpad. Antalet individer i Blekinge 1994 beräknades till endast 150-200. Grovt uppskattat torde populationerna 1994-1995 ha legat runt 2 500 individer i vardera Uppland och Medelpad, men sannolikt var dessa år relativt dåliga för arten i jämförelse med t.ex. mitten av 1980-talet. Dessvärre har mnemosynefjärilen uppenbarligen minskat något i Blekinge och Uppland, medan mycket talar för att den håller ställningarna i Medelpad. Ser man längre tillbaks i tiden skedde uppenbarligen en kraftig minskning av både utbredningsområdet och antalet lokaler under 1950-60-talen. Innan dess var arten känd från nordöstra Skåne och i alla landskap, inklusive Öland, längs östkusten upp till Uppland samt i Medelpad och Jämtland (2 exemplar från 1935). Internationellt har arten en stor men mycket splittrad utbredning som omfattar Norge (2 lokaler), Finland (ett fåtal lokaler på Åland och längs sydkusten), Baltikum, Pyrinéerna, Alperna, Karpaterna, Apenninerna, norra Sicilien och Balkan samt därifrån sträcker sig vidare österut till Iran, Kaukasus och Centralasien. 

Ekologi
Artens biotop är mosaikartad ängs- och hagmark i anslutning till lövskogsbryn och/eller buskage. Högvuxen ängsmarksvegetation med nektarrika blommor är en förutsättning för artens trivsel. Efter övervintring som ägg lever den solälskande larven uteslutande på nunneörter (Corydalis spp.) under april - maj. Förpuppningen sker på solbelyst, öppen ängsmark i en pergamentartad kokong. Kokongerna fästs på undersidan av fjolårslöv som ligger luftigt en bit (5-10 cm) över marken. Av denna anledning undviks ängsmark med kort vegetation. Flygperioden varierar något beroende på vädret och kan sträcka sig från slutet av maj tidiga år till mitten av juli sena år. Fjärilen flyger i princip enbart i solsken. Med hjälp av luktsinnet kan honorna lokalisera de vid den tiden helt nedvissnade värdväxterna och släppa eller fästa sina ägg i närheten av dem.

Hot
Artens biotoper är alltid mer eller mindre hotade på sikt av igenväxning, då de kan sägas utgöra successionsstadier mellan öppen ängsmark och skog. Ett förödande hot mot lokalerna är också alla former av intensivare bete, i synnerhet om betet sätts in före den tid på högsommaren då arten flugit färdigt för säsongen. Känsligast är kanske pupperioden, då arten är ytterst sårbar för tramp. Eftersom mnemosynefjärilen genomgående har ganska individfattiga populationer kan även extremt ogynnsamt väder upprepade säsonger utgöra ett hot mot åtminstone de mindre förekomsterna.

Åtgärder
Den helt avgörande åtgärden för att lokalerna skall kunna leva vidare är vidmakthållande/öppnande av gläntor och bryn genom röjning och gallring när så behövs. Även sen slåtter (från högsommaren och framåt) kan vara gynnsamt för att hålla ängsytorna öppna och bland annat hålla tillbaka vissa kraftiga gräs som annars kan konkurrera ut de nektargivande örterna. Allt bete bör undvikas på de lokaler som idag hyser mnemosynefjärilen, men för att skapa framtida lokaler är det lämpligt att först beta områden och sedan lämna dem för fri utveckling.

Referenser

• Aagaard, K & Hanssen, O. 1989. Population studies of Parnassius mnemosyne (Lepidoptera) in Sunndalen,
  Norway. Future of Butterflies in Europé. Proc. Int. Congr. Wageningen, April 12-15 1989: 160–166, Agric. Univ. Wageningen
• Henriksen, H. J. & Kreutzer, I. 1982. Skandinaviens dagsommerfugle i naturen, s.10. Skandinavisk Bokforlag. Odense 1982.
• Imby, L. 1994. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne Linnaeus 1758) i Blekinge 1994. Stencil. Länsstyrelsen i Blekinge län.
• Imby, L. 1995. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne Linnaeus 1758) i Medelpad 1994 (-1995). Stencil. Världsnaturfonden (WWF) och berörda myndigheter.
• Imby, L. 1996. Inventering av mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne Linnaeus 1758) i Uppland 1985-86 och 1994 (-1995). Stencil. Världsnaturfonden (WWF) och berörda myndigheter. 
• Imby, L. 1996. Mnemosynefjäril (Parnassius mnemosyne Linnaeus 1758) situation i Sverige 1994 (-95). - En sammanfatnig av inventeringarna 1994 (-95) samt tidigare känd status. Stencil. Världsnaturfonden (WWF) och berörda myndigheter.
• Nordström, F. 1955. De Fennoskandiska dagfjärilarnas utbredning. Lunds Universitets årsskrift. N.F. Avd. 2 Bd. 51. Nr. 1.
• Svensson, I., Elmquist, H., Gustafsson, B., Hellberg, H., Imby, L. & Palmquist, G. 1994. Catalogus Lepidopterorum Sueciae. Entomologiska föreningen. Stockholm.
• Väisänen, R. & Somerma, P. 1985. The status of Parnassius mnemosyne (Lepidoptera, Papilionidae) in Finland. Notulae Entomologicae 65: 109–118.

Förf. Lars Imby 1996.
© ArtDatabanken, SLU 2000
Foto © Lars Imby 

Hämta artfaktablad uppdaterat 2007 som pdf-fil.