Citronfläckad kärrtrollslända   Leucorrhinia pectoralis (Charpentier 1825)

Ordn. Odonata
Fam. Libellulidae

Livskraftig (LC)

Omfattas även av:

Habitatdirektivet         Bilaga/Annex 2 o 4

Bernkonventionen

Hos denna försommarflygande art är hanen lättast att känna igen sin iögonfallande citrongula fläck på ovansidan av sjunde bakkroppssegmentet. Övriga bakkroppssegment är mörkt röda och svarta. Honan har nästan samma färg på fläcken, men den kontrasterar mindre mot hennes i övrigt ljusbrunn färger. Bakkroppens längd är 23-27 mm, vinglängden 30-33 mm. Larven är svår att bestämma även för en allmänkunnig biolog.

Utbredning och status
Arten har ett splittrat utbredningsområde som omfattar Central- och Östeuropa samt södra Skandinavien, och sträcker sig vidare österut genom Ukraina, södra Ryssland och Kazakstan. Det är inte känt hur vanlig arten är i de östra delarna av sitt utbredningsområde, men i Centraleuropa är den sällsynt. I Sverige tycks arten finnas i många livskraftiga populationer. Även om individantalet på varje enskild plats sällan är särskilt stort (ett 50-tal adulter på en plats är en stor population hos denna art) förekommer arten på så många lokaler att något särskilt skydd ej är behövligt.

Biologi
I Skandinavien föredrar arten relativt näringsrika vatten, såväl stillastående som långsamt rinnande. Vattenvegetationen är ofta dominerande på dessa platser som har små, öppna vattenytor. Arten klarar av surt vatten. Larvens livscykel är troligtvis huvudsakligen tvåårig som hos alla övriga kärrtrollsländearter, men ettårig såväl som treårig utveckling förekommer förmodligen också.

Hot
Citronfläckad kärrtrollslända är, liksom alla trollsländor, känslig för förändringar i vattenmiljön och i miljön runt omkring vattnen. Förändrad vattennivå eller näringsstatus kan slå ut arten, liksom kalhuggning eller bebyggelse och vägbyggen nära vattnet. Ej rödlistad.

Åtgärder
Då Sverige hyser en stor del av Europas bestånd av arten är det viktigt att se till att våra populationer fortsätter att vara livskraftiga och många till antalet. De vatten som idag hyser arten bör övervakas så att negativa förändringar kan upptäckas i tid och därmed motverkas.

Referenser

  • Askew 1988
  • Belyshey 1973
  • Sahléii 1996
  • Saiidball 1987

© Cederberg,B. & Löfroth, M. (red.) 2000. Svenska djur och växteri det europeiska nätverket Natura 2000. ArtDatabanken, SLU, Uppsala.  

Foto © Åke Sandhall

« Tillbaka

 © 2010 Sveriges Entomologiska Förening
Webbansvarig: Markus Forslund
Senast uppdaterad: 2010-05-08