Lacon querceus

(Herbst, 1784) (syn. Adelocera quercea) Elateridae, Coleoptera, Insecta Akut hotad (CR)

Utbredning och status
En mycket sällsynt och ytterst lokal art som i Sverige endast är påträffad på Öland. Av de 33 insamlade exemplar som uppges i Nilssons & Baranowskis sammanställning över vedknäppare (1994) härstammar alla från Halltorp där de flesta (30 ex.) påträffades under 1970-talet. Ett fynd från Halltorp gjordes redan på 1800-talet. Ett exemplar är dessutom hittat vid Melböda 1943. Arten saknas i våra nordiska grannländer och är närmast påträffad i Tyskland och England samt i några andra länder i Mellan- och Sydeuropa.

Biologi
Arten är endast påträffad på gamla, grova ekar, både stående, rötskadade träd och liggande eklågor. Biologin är beskriven av Husler (1940). Larverna skall leva i död ekved som genomvävd av en gulvit svamp (svavelticka ?). Den fullbildade skalbaggen tycks övervintra i veden. Den är nattaktiv och attraheras av savflöden. Larven lever förmodligen i huvudsak som rovdjur på andra insektslarver i rötveden.

Hot
Arten är känd för att leva kvar under längre tider i några få träd. Eftersom lokalerna ligger lång ifrån varandra kan inget utbyte av individer mellan olika lokaler ske och arten lever kvar i ett ytterst fragmenterat landskap. Halltorps hage erbjuder arten i dagens läge ganska få "jätteträd" av ek. Det är naturligtvis mycket viktigt att det finns tillräckligt många gamla hålekar på lokalerna så att kontinuitetsglapp ej uppstår. Genom att den fullbildade skalbaggen attraheras av och aggregeras runt savflöden är det stor risk att insamling av djur runt dessa utgör ett allvarligt hot för artens överlevnad. Man kan misstänka att antalet fullbildade skalbaggar som kläcks från dessa få träd är mycket lågt varje år.

Åtgärder
På de lokaler där arten är känd är det viktigt att man förutom skydd för alla passande gamla hålekar som finns i nutid även planerar för en succession av passande träd i framtiden. Eftersom arten utnyttjar både stående gamla träd och liggande grova lågor av ek är det även viktigt att liggande träd sparas. Skulle ytterligare fynd göras på lokaler utan skydd i Kalmar län bör direkta åtgärder för att skydda området och för att gynna arten genomföras. Eftersom vidare insamling av arten utgör ett hot för artens framtida överlevnad bör all insamling av arten förbjudas i Kalmar län.

• Horion, A. I 95 3. Faunistik der deutschen Käfer III: 179 - 181. München.
• Husler, F. & J. 1940. Studien über die Biologie der Elateriden.- Mitt. der Münchener Ent. Gesellsch. XXX:231.
• Lundberg, S., Baranowski, R. & Nylander, U. 197 1. Några intressanta skalbaggsfynd i Halltorps hage .- Ent. Tidskr. 72:287.
• Nilsson, S. G. & Baranowski, R. 1994. Indikatorer på jätteträdskontinuitet - svenska förekomster av knäppare som är beroende av grova levande träd.- Ent. Tidskr. 115:81-97
• Palm, T. 1959. Die Holz- und Rindenkäfer der süd- und mittelschwedischen Laubbäume. - Opusc. Ent. Suppl. XVI:242. Lund.

1997, B. Ehnström förf.
© ArtDatabanken 1997

 © 2010 Sveriges Entomologiska Förening
Webbansvarig: Markus Forslund
Senast uppdaterad: 2010-05-08