Jämtland

Denna stora humla har päls som är orangebrun på mellankroppen och främre delen av bakkroppen medan den är helt brunsvart eller brunsvart med ljusgrå spets på bakkroppens bakre del. Den utmärker sig mest genom sin extremt långa snabel, i utsträckt läge lika lång som kroppen i övrigt. Det är en anpassning till den huvudsakliga näringsväxten nordisk stormhatt. Arten besöker också andra blommor, företrädesvis sådana med lång sporre, men förekommer dock inte utanför stormhattens utbredning i Sverige.

Stormhattshumlan är en karaktärsart för de västjämtländska högörtsängarna men är också vanlig i Storsjöbygden och i älvdalarna. Den passar därför utmärkt som Jämtlands landskapsinsekt.

Foto: Offerdalsberg, Jämtland © Markus Forslund        Text: Björn Cederberg

 © 2008 Sveriges Entomologiska Förening
Webbansvarig: Markus Forslund
Senast uppdaterad: 2008-08-24