Rosenvingad gräshoppa Bryodema tuberculata (Fabricius, 1775) |
Fler bilder |
Den rosenvingade gräshoppan
tillhör Ölands alvars mest intressanta insekter. Den förekommer där tunna kaljordar
täcker hällen och där lavar, mossor, örter och låga gräs utgör huvudsaklig
vegetation. Alvarvandraren känner igen den på det skarpt rasslande eller smattrande ljud
som plötsligt dyker upp. Det kan ta ett tag innan man får klart för sig var ljudet
kommer ifrån - en gräshoppa med rosafärgade bakvingar som flyger ett par meter och
sedan med utsträckta, orörliga framvingar sjunker, för att strax åter smattrande stiga
upp. Honan flyger bara korta sträckor, medan hanen kan flyga betydligt längre och
högre. Ljudet alstras genom bakvingarnas vibrationer. Hanens spelflykt sker särskilt på
morgonen och kvällen men man kan få vara med om detta säregna skådespel även mitt på
dagen. Börjar en hane flyga så följer ofta flera andra efter. När den rosenvingade
gräshoppan sitter still på marken är den trots sin storlek, 27-35 mm, närmast omöjlig
att upptäcka. Den är utomordentligt väl kamouflerad mot alvarets lavklädda stenar,
genom sin färg och teckning. De blekt rosenröda bakvingarna är helt dolda av
framvingarna. Rosenvingad gräshoppa kan förväxlas med den snarlika trumgräshoppan som
ibland finns på samma platser på Öland, men som har skarpt tegelröda bakvingar.
Den rosenvingade gräshoppan förekommer i Sverige endast på Ölands alvarmarker. Förutom på Stora Alvaret har den påträffats på flera mindre alvarområden på norra Öland. Med undantag av en nyupptäckt lokal i södra Finland saknas arten i de nordiska länderna. Den har sin huvudutbredning från Centralryssland över det sibiriska stäppbältet bort mot Mongoliet och Manchuriet. I östra Sibirien förekommer den även norr om polcirkeln. I Mellaneuropa har arten sin västra utbredningsgräns men den tycks ha försvunnit från många områden. Förekomsten på Ölands alvar är med all sannolikhet en relikt från den senaste istiden då arten hade en större sammanhängande utbredning.
Den rosenvingade gräshoppan utgör ett karakteristiskt inslag i Ölands mest speciella naturtyp - alvaret - och passar därför bra som Ölands landskapsinsekt.
Text: Markus Forslund © Åke Sandhall www.blf.se/bildmanus
« Tillbaka ©
2008
Sveriges Entomologiska Förening
Webbansvarig: Markus Forslund
Senast uppdaterad:
mailto:webbredaktionen@sef.nu2008-08-24