Trettonde svenska entomologmötet  

Storsjöbygden, Jämtland 28-30 juni 2002  

« Tillbaka

Fredag eftermiddag började det droppa in deltagare till det trettonde svenska entomologmötet. För Norrlands entomologiska förening var det andra gången som man arrangerade. Platsen denna gång var Lit ett dryg mil norr om Östersund. Inkvarteringen för de flesta skedde i Klösta gamla byaskola som numera fungerade som kombinerat dagis och vandrarhem. Trots att vi ockuperade hela bygget var det en del som var tvungna (ville) bodde på Lis´s camping och dessutom några i mer eller mindre husaktiga bilar. Efter en kvällsmacka var det några tappra som gavs sig ut för att samla. Några kom tillbaka före skyfallet andra kom tillbaka rejält blöta.

  Lördag förmiddag ägnades åt föredrag med inriktning på Jämtland. Ett 30-tal personer satt bänkade i matsalen.

   
Lars-Åke Bäckström från Jämtlands botaniska sällskap inledde med att berätta om deras förening som bildades så sent som 1999 och har idag 160 medlemmar. Jämtland är stor och antalet botaniskter litet. För att inventera floran i landskapet har det därför valt att utnyttja riksskogstaxeringens provrutor (ekorutor). Att inventera alla hade inte varit möjligt i dagsläget med bara ett fåtal aktiva medlemmar. Dessutom görs riktade insatser mot speciella naturtyper och lokaler.

Samlad kunskap!

Urban Wahlstedt
Alan Dufberg
Ingvar Svensson
Stig Lundberg

Därefter fick vi höra Anders Nilsson berätta om republiken Jämtlands kusologer genom tiderna. Efter efterforskning kunde han konstatera att det är ont om entomologer i Jämtland. En förfrågan till de församlade om vilka som kom från Jämtland visade att situationen även framöver ser bekymmersam ut. Inga händer sträcktes i luften. Den första som omnämndes var Axel Frisendahl som skrivit i ET varje år mellan 1916 och 1919. Exempel på fynd är skalbaggarna Phryganophilus ruficollis och Trachypachys zetterstedii. Axel var inte mer än 29 år då han dog 1919 i TBC. Hans grav finns att beskåda på Ragunda kyrkogård.

Två andra mycket välkända samlare var Anton Jansson och Thure Palm som besökte bl.a. Frostviken 1932. Deras rapport finns publicerad i ET 1936. Under tre veckor noterade de 548 arter varav 10 nya för landet, bl.a. större barkplattbagge Pytho kolwensis. 1944 flyttade Thure till Bispgården för skogliga studier och publicerade fram till 1950 flera värdefulla arbeten om jämtländska skalbaggar.

Thure fick under sina år i Jämtland besök av den finska entomologen Rolf Krogerus som bl. a. studerade rikmyrar. Vid ett av sina besök gjorde han de enda kända fynden i landet av brunkantad brunbagge Xylita livida, tre larver som han kläckte.

En annan skalbaggssamlare var Einar Wiren som tillsammans med läraren Mats Eljas i Östersund på Frösön 1968 hittade en ny dykarart för vetenskapen, Hydroporus eljasi. Han var då nästan 80 år gammal. Senare visade det sig att det inte var någon ny art utan en färgform av en annan bagge. Något som han var lyckligt ovetande om.

Oskar Ringdahl skrev 1951 i Opuscula ett klassiskt arbete om flugor. Entomologiska dagboksanteckningar från västra Jämtland. När det gäller fjärilar finns inte mycket att hämta. Björn Petterson skrev ett par artiklar i ET under 1930-talet.

Avslutningsvis berättade Anders om två fortfarande aktiva entomologer. Harald Eriksson på Hucksjöåsen som samlat fjärilar i hela sitt liv och framförallt specialiserat sig på malmätare Eupithecia. Jean-Robert Bergvall i Revsund är en duktig skalbaggssamlare som nu med ålderns rätt sålt sin samling.

Lars Sävedal från Ragunda berättade om Chironomidstudier i Jämtland. Det handlade då i första hand om Lars Brundins (1907-1993) omfattande arbete. Brundin beskrev t.ex. flera nya fjädermyggor från Jämtland.

Några exempel:
Chaetocladius flexidens, Brundin 1947
Limnophyes jemtlandicus, Brundin 1947
Pseudosmittia restricta, Brundin 1956

  Brundin var inte ensam. Han fick hjälp av Tage Borgh som samlade in mycket material åt Brundin som sedan åkte runt per motorcykel för att skaffa sig en uppfattning av sjöarna. Även Alexander Määr samlade in mycket material åt Brundin. Idag finns hans samlingar utspridda över hela världen, vilket har gjort det svårt att studera hans unika material.

Avslutningsvis berättade Bengt Petterson från länsstyrelsen och dessutom sekreterare i Jämtlands botaniska sällskap om spännande miljöer i Jämtland

Efter lunch delade vi upp oss i mindre grupper för kortare exkursioner. Den största gruppen passade på att titta på brunkullan i en slåtteräng VID Hårkvallarna. Efter två timmars regnande gav de flesta upp och åkte tillbaks till vandrarhemmet.

På kvällen vidtog den traditionella årsstämman. Mötet rullade på utan några dramatiska inslag. Den mesta av tiden ägnades åt de övriga frågorna.

• Lundaentomologerna hälsade oss välkomna till Skåne 2003.

• Tyvärr fanns det inga förslag till markägardiplom, trots att flera i salen visste att det finns lämpliga kandidater. En uppmaning gjordes till alla lokalföreningar att diskutera frågan och komma med förslag till nästa stämma.

• Sveriges landskapsinsekter har gått runt ekonomiskt och alla böcker som säljs nu blir ren vinst. Drygt 2000 böcker har sålts och det finns ca 1000 i lager.

• Styrelsen informerade om arbetet med en handledning för insektsstudier. Den kommer i första hans att bli webbaserad och arbetet kommer att starta upp i höst. Mats W Petterson kommer att anställas minst 2 månader för detta arbete. Lokalföreningarna uppmanades att komma med synpunkter på det utkast till upplägg som presenterades. Mer information om detta kommer längre fram i höst på webbsidan.

• Styrelsen rapporterade om ett rapportsystem för insekter. Idag finns ett webbaserat rapportsystem för fåglar http://www.artportalen.se/birds/default.asp . Nu finns planer att bygga ett motsvarande system för kärlväxter och för storfjärilar. Ansvaret för projektet ligger på ArtDatabanken. Vår insats blir att få entomologer att rapportera. Under mötet diskuterades för och nackdelar med systemet. Är det t.ex. bra att kvalitetsgranskningen görs först i efterhand.

• 'Slutligen informerades om tankar på en revidering av Catalogus. En tiduppdelning av dessa skulle vara mycket värdefullt, men det är ett tidsödande arbtet och idag finns inte ekonomi för arbtet. Styrelsen arbetar vidare med projektet.

  Kvällen avslutades med en pubkväll.

  Söndagen ägnades åt en heldagsexkursion. Även denna dag ledsagades vi av representanter från Jämtlands botaniska sällskap. Vi delade upp oss i två grupper. Den ena satsade på Långan och mer limniska miljöer. Ett roligare fynd som gjordes från den exkursionen var Håkan Ljungbergs fynd av  jordlöparen Bembidion lunatum, månstrandlöpare. Förutom att den är mycket ovanlig i Sverige hittades den i ett tidigare okänt habitat för arten nämligen kring kalkbleker. Annars är den främst känd
ifrån å- och älvbankar tex Klarälven och Mjällån i Medelpad. Den andra gruppen gav sig iväg ett par mil åt VNV till Offerdalsberg ett naturreservat med bl.a. sydbranter och högörtängar. 

Vi hade tur med vädret och det blev bara mindre skurar även om det var väldigt blött i gräset vilket försvårade slaghåvningen. Största intrycket för egen del av den rika förekomsten av Jämtlands landskapsinsekt ”Stormahattshumlan”. Då jag hade en lång väg hem bröt jag upp lite tidigare och lyssnade i bilen på VM finalen i handboll.

Stormhattshumla

  Ett stor tack till Norrlands entomologiska förening och Jämtlands botaniska sällskap för väl genomfört arrangemang.

  En utförligare rapport om vad som hittades under exkursionen kommer att presenteras i ET.

Markus Forslund Ordförande i SEF

 © 2008 Sveriges Entomologiska Förening
Webbansvarig: Markus Forslund
Senast uppdaterad: 2008-03-12