Sextonde Svenska Entomologmötet

på Dalarö folkhögskola, 10-12 juni 2005

Fredag och samling

Mötet inleddes med en middag alltmedan regnet vräkte ner utanför. Vi är rätt luttrade då det ofta är regn på våra möten. Därefter blev det två spännande föredrag.

Årets deltagare samlade framför Dalarö folkhögskola Högupplöst bild (1 100 kb)

Föredrag

Mattias Forshage nytillträdd ordförande i Stockholmsföreningen hälsade oss välkomna till Dalarö. Han hade dessutom den delikata uppgiften att berätta om Stockholmsföreningens 125 åriga historia. En historisk exposé över 125 år kräver onekligen sin man och Mattias lyckades på ett stimulerade sätt lotsa oss genom föreningens historia, trots att han själv kommit in först på sluttampen. Det skulle egentligen vara 126 år då föreningen bildades i december 1879, men verksamheten och första numret av Entomologisk Tidskrift utkom först 1880. Initiativtagare till bildandet av Entomologiska Föreningen i Stockholm var professor Oskar Theodor Sandahl. Efter Sandahl kom Christofher Aurivillius som hade varit sekreterare sedan starten och nu kom att bli ordförande under inte mindre än 34 år intill sin dö 1928.

Det var många personer som passerade både i bild och berättelse. Det framgick även att konsumtionen av alkohol och god mat var en viktig ingrediens. Det kan jämföras med årets möte då vi höll till på främlingsarméns folkhögskola på Dalarö. Där det rådde ett tydligt alkoholförbud. Vi fick höra flera episoder om dåtidens entomologer och förhoppningsvis kan det även resultera i en artikel i ET så fler får uppleva detta intressanta föredrag.

Mest omtalad är det s.k. "Sjöslaget vid Frescati den 17.1.1947" Det handlade om eftersitsen efter det att Ernst Palmén, Helsingfors hållit föredrag. Det hela började med att Palmén från tredje våningen i ren livsglädje kastade ner sin portfölj med glasade skioptikonbilder på stengolvet framför elefantskelletten. De nio närvarande lät sedan sina rockar och hattar följa efter. Sedan vidtog en en dans kring spillrorna av Palmens skioptikonbilder. De man inte noterade var att nattvakten stod gömd bakom en pelare. Nattvakten såg sig omgående rapportera händelsen till museets direktör Halle. I anmälan kan man läsa "En veritabel krigsdans med flaggor, sopkvastar och snöskovlar försiggick i hallen med illvrål som kunnat väcka döda. Då dessa tillhörde personalen trodde jag mig inte berättigad att ingripa, .... varför jag önskar upplysning hur jag ska förfara vid en ev. upprepning. Tydliga spår finns t.ex. galoschen som hänger på elefantbeten osv. Straffet föreningen blev två månaders avstängning som senare ändrades till en månad.

När det gäller ET så finns det en faktor som ständigt återkommit - problem med ekonomin. Däremot har innehållet förändrats över tiden. Bläddrar man i de första numren reagerar man på att flera artiklar skrivits på latin och avsaknaden av färg. Något som dykt upp först på senare tid.

När detta föredrag var över kände vi oss mogna för en bloddrypande berättelse. Professor Thomas Jaensson berättade om allehanda blodsugande insekter och andra organismer med samma sug efter mänskilgt blod inte minst fästingar. Vi fick höra om de sjukdomar som de sprider och även se bilder på drabbade. Problemen med malaria och andra sjukdomar är enormt och orsakar ett enormt lidande och ett mycket stort antal dödsfall årligen.

Därefter berättade han om sin forskningen som går ut på att bland växter i Sverige och Afrika hitta substanser som verkar repellerande på dessa blodsugande insekter. Bland annat har substanser från pors och skvattram använts med stor framgång. På hans hemsida http://www.ebc.uu.se/systzoo/staff/jaenson/ixodesskandinavien.html kan du läsa mer om den vanliga fästingen Ixodes ricinus.

Se även http://www.fasting.nu/ och http://www.fastingbussen.nu/ för mer info om fästingen.

Lördag

Exkursion till Tyresta nationalpark och dess branfält. Ett tretiotal personer gavs sig iväg på en ordentlig vandring i NP under sakkunnig ledning av Bert Viklund, NRM. Vädret var på vår sida även om solen lyste med sin frånvaro. "Den 1 augusti 1999 utbröt en brand i Tyresta nationalpark och naturreservat. Denna brand kom att drastiskt förändra landskapet och växt- och djurliv. Branden 1999 kommer för lång tid att prägla nära 10 % (450 ha) av det skyddade området. Idag liknar brandområdet ett stort plockepinn av omkullfallna träd som dött i branden eller till följd av den." Först den 6 augusti var branden under kontroll. Läs mer om nationalparken och branden på http://tyresta.se/

Efter lunch delades vi i två grupper. Den ena åkte till Sandemar ett naturreservat strax väster om Dalarö. Sandemarsområdet i Stockholms inre skärgård utgör ett av länets främsta herrgårdslandskap. Området hyser en mångfald av odlingslandskapets naturtyper, däribland vidsträckta havsstrandängar och andra naturbetesmarker. Sandemars rikkärr hör till landets främsta, och har en mycket skyddsvärd flora och fauna. På försommaren blommar rosa majviva och djupblå tätört i kärren och senare på sommaren ängsnycklar och gulyxne. Strandängarna och de grunda vattenområdena i området är kända för sin betydelse för fågellivet.

Den andra gruppen besökte Stegsholm på Gålö ett mycket naturskönt område. Här blandas vackra ekhagar med fågelrika strandängar. Flera ekbackar hävdas genom bete med kor och hästar. Hagarna vid Stegsholm bildar vackra betade torr- och friskängar, hällmarker med blandskog samt välhävdade strandängar ut mot havet. Bland växterna i hagarna utmärker sig Adam och Eva, korskovall, tandrot, nunneört, kattfot, solvända, darrgräs och jungfrulin. Bland insektsfynden kan larv av lindmätare och eksnabbvinge nämnas.

Fynd av brun guldbagge Brun guldbagge Liocola marmorata och långhornsbi Eucera longicornis? lockade till fotografering.

Bert Brun guldbagge Eksnabbvinge larv

Palle och Bert på jakt efter säckspinnare, medan Bo G söker efter nattsländor i vassen.

Samling vid paraplyet, Göran, Agneta, Sten och Peter undrar om det kommer mera från skyn.

Genomgång och uppsamling på Stegsholms domäner Håkan gör en närmare studie av ?

Årsmöte

Kvällen ägnades årsmötesförhandlingar. Nedan följer några noteringar från mötet. Medlemsutvecklingen under föregående år har varit den bästa under det senaste decenniumet. Alla kategorier har ökat och totalt har antalet prenumeranter ökat med 82. Det är ett positivt och välkommet besked då vi samtidigt fått besked att Vetenskapsrådet inte längre kommer att lämna bidrag och att vi fick nej till en ansökan om medel från Naturvårdsverket. Budgeten för 2006 som redovisar ett underskott på 55 000 kronor antogs och styrelsen får i uppdrag att arbeta för att förbättra ekonomin under hösten. Styrelsen beviljades ansvarsfrihet och revisorernas utlåtande denna gång var betydligt mer positiva. Årsavgiften och prenumerationsavgifterna föreslås vara oförändrade trots den dåliga ekonomin och detta fastslogs.

Markus Forslund omvaldes till ordförande på två år och Per Almkvist omvaldes på två år till styrelsen. Johannes Bergsten har tyvärr meddelat att han inte kan ställa upp på en ny period pga. utlandsarbete. Istället valdes Petter Bohman, Umeå in i styrelsen. Lars Klingstedt och Sven Lennartsson valdes till nya revisorsuppleanter.

Nästa årsmöte blir vid Omberg i Östergötland. Markägarpriset tilldelades Djurgårdsförvaltningen för sitt arbete som har blivit betydligt bättre genom åren och idag tas stor hänsyn till de entomologiska värdena. Beslutades att styrelsen ska arbeta för att ta fram en ny matrikel under 2005/2006. Slutligen diskuterades åter insektsetik med anledning av olika insektsfällor. Diskussionen var en fortsättning på föregående stämma. Vi var alla överens som att våra entomologiska budord inte ska ändras, men att de behöver kompletteras med någon form av text som definierar olika begrepp. En arbetsgrupp utsågs med Kjell Antonsson som sammankallande. Övriga deltagare är Per Löfgren, Hans Lindmark och Håkan Elmqvist. Det är viktigt att vi håller frågan hålls levande.

Det kyliga vädret gjorde att endast en lampa tändes och vid tolvtiden hade det kommit tre! fjärilar. Därefter kom REGNET. Något som de som gjorde en barrunda i Dalarö samhälle fick känna av.

Söndag

Mötet avslutades med att ta skärgårdsfärjan till Ornö, den största ön i Stockholms södra skärgård, cirka 14 km lång och 4 km bred. Bebyggelse finns spridd runt stora delar av ön. På Ornö bor cirka 260 personer. Det ostadiga och kyliga vädret höll i sig, men vi klarades oss utan regn och på på eftermiddagen tittade även solen fram. Ornö karaktäriseras av stora skogsområden och odlingslandskap med höga naturvärden.

Lunchrast på Ornö. blypunkterad brokvecklare
Olethreutes arcuellus

Mer om de entomologiska fynden från exkursionerna kommer så småningom publiceras i ET. Du som var med kan även rapportera era fynd till Bert Gustafsson. Fjärilsfynd rapporteras även på Artportalen.

SEFs nya prenumerationsansvarige Niklas Jönsson stiftar
bekantskap med den större faunan.

« Tillbaka