Så påverkar supervärmen fästingarna

Så påverkar supervärmen fästingarna

Den pågående värmeböljan minskar risken för att det blir ett riktigt
fästingår. Fästingarna trivs bättre när det är hög luftfuktighet och
påverkas negativt av den pågående värmen. Men, än är det för tidigt att
blåsa faran över. Bland annat på grund av att många fästingar har
överlevt vintern tack vare det tjocka snötäcket.

Intervju om fästingar med Lars-Åke Janzon, jourhavande biolog, på
Naturhistoriska riksmuseet:
http://www.clipsource.se/p/nrm/

Missförstånd att fästingar är onyttiga
- En vanlig missuppfattning är att fästingar inte har några naturliga
fiender. Men nästan alla smådjur, som fåglar, igelkottar, rovlevande
skalbaggar, grodor, paddor, ödlor, sorkar och möss äter fästingar. Och
de är dessutom en viktig del av den biologiska mångfalden, något som vi
på museet värnar extra mycket om, säger Lars-Åke Janzon, jourhavande
biolog, på Naturhistoriska riksmuseet.

Framgångsrika utan syfte
- Fästingarna bryr sig inte i om de har något syfte. De finns till för
sin egen skull. För dem räcker det med att äta två till tre gånger under
sin livstid, få tillräckligt med fukt och att hitta en partner, så blir
de nöjda. Samtidigt har de varit extremt framgångsrika i att hitta en
egen unik nisch i naturen där de saknar konkurrens, säger Lars-Åke
Janzon, jourhavande biolog, på Naturhistoriska riksmuseet.

Naturens största sjukdomsspridare
Inget svenskt djur sprider så många olika sjukdomar som fästingar. Men
det är ofta ingen fara för djuren, eftersom de flesta är immuna mot
sjukdomar som fästingarna sprider. Utan det är människorna som drabbas
värst, eftersom vi inte hunnit vänja oss vid sjukdomarna.

Fem fästing-tips
- Röra sig försiktigt i områden där det finns mycket djur.
- Helst bör man ha heltäckande kläder och gärna i ljusa färger, eftersom
fästingarna syns lättare då.
- Antimyggmedel verkar ha en avstötande effekt även mot fästingar.
- Ta bort fästingarna så fort de upptäcks.
- Fästingvaccin mot TBE.

Vanligast i halvhögt gräs nära vatten
Nästan alla fästingar som angriper människor tillhör arten vanlig
fästing, Ixodes ricinus. Fästingarna finns oftast i områden med halvhögt
gräs i närheten av vattenrika områden. De sitter gärna högt upp på
grässtråna eller i låga buskar där de med utsträckta framben lätt kan
haka sig fast på ett passerande djur eller en människa. En vanlig
fästinghona lever vanligtvis i tre år.

Fästingarnas största bidrag till ekologin är som föda till smådjur och
att föra över bakterier, virus och mikroorganismer mellan olika djur,
vilket har betydelse för regleringen av olika djurpopulationer.

Fukten i blodet räcker inte
Fästingar är beroende av fuktighet för sin överlevnad. Eftersom de äter
(=dricker blod) ganska sällan får de normalt inte i sig tillräckligt med
vätska den vägen utan måste ta upp vatten från omgivningen. Med stigande
värme blir det allt svårare för fästingar att få tillräckligt med
vätska. Då sommaren är varm och torr minskar därför fästingarnas
aktivitet

Fästingens livscykel
Fästingens liv är uppdelat i fyra stadier: ägg, larv, nymf och vuxen.
Parningen hos en vanlig fästing genomförs innan honans sista blodintag.
Om blodmåltiden sker på våren eller tidigt på sommaren kläcks äggen inom
en till tre månader. Om blodintaget sker senare på sommaren eller på
hösten övervintrar honan, och äggen läggs följande år. Honan lägger
mellan 1 000 och 3 000 ägg, ett och ett i tät vegetation.

Larven är det första aktiva stadiet i fästingens liv och den är cirka
0,5 millimeter lång och har sex ben. Den nykläckta larven behöver äta
blod för att kunna bli nymf och söker sig därför till ett värddjur, ofta
möss, sorkar och fåglar. När den sugit sig full med blod släpper den
taget, ramlar ner på marken, ömsar skin och övergår till nästa
utvecklingsstadium, nymfen.

Nymfen är det andra aktiva stadiet och har åtta ben och blir cirka en
millimeter lång. Även den behöver en måltid, ofta från något större
djur, som harar, hundar och större fåglar. När den ätit ramlar den ner
på marken igen, ömsar skinn och övergår till en vuxen fästing. Den vuxna
honan, som även hon har åtta ben, behöver mer blod för att kunna lägga
ägg och oftast från större djur som hästar, får och människor. Hanarna
behöver däremot inte blod.

Sjukdomar
Vanliga sjukdomar som fästingar sprider:
- Borrelia. 5-20 procent av nymferna och 15-40 procent av de vuxna
fästingarna är infekterade av borreliabakterier. Där det finns fästingar
finns det i regel borrelia.
- TBE, fästingburen hjärninflammation, orsakas av ett virus som överförs
från fästingar till människor. TBE-smittan finns huvudsakligen i
Upplands och Södermanlands skärgårdar och delar av Mälaren. Men den
finns också på andra ställen, till exempel längs ostkusten och kring
Vänern och Vättern. Smittan i riskområdena är förhållandevis ovanlig.

Lars-Åke Janzon
Jourhavande biolog, 1:e intendent, Fil. Dr.
Lars-Åke Janzon har funnits på Naturhistoriska riksmuseet sedan 1972 då
han började arbeta på enheten för entomologi. År 1984 doktorerade han på
Zoologiska institutionen vid Stockholms universitet efter studier i
zoologi, botanik, historisk geologi och kemi. Lars-Åke Janzon kan svara
på i det närmaste allt och lite till om biologi. Som Jourhavande biolog
på museet besvarar han varje år ett stort antal frågor om djur och
natur.

Fakta om Naturhistoriska riksmuseet
Naturhistoriska riksmuseet är en mötesplats för alla som är intresserade
av miljö och natur. Här kan besökarna se permanenta och tillfälliga
utställningar på olika teman, planetarieföreställningar och filmer i
världens största filmformat på Cosmonova. Regelbundet arrangeras också
olika typer av föredrag och programverksamhet för hela familjen.

För ytterligare information, kontakta gärna:

Helene Berglund, marknads- och pressansvarig
08-519 540 12, 070-182 40 13, helene.berglund@nrm.se

Lars-Åke Janzon, jourhavande biolog
08-519 551 13, 0701-82 40 17, lars-ake.janzon@nrm.se

Bilder och ytterligare pressmaterial finns att hämta på:
www.nrm.se/pressrum.

« Tillbaka