File:Bombus hypnorum male - side (aka).jpgDet finns många metoder att inventera insekter men för en icke-proffessionell är t.ex. transektinventering ett bra val.

Transektinventering

Fjärilar och humlor kan med fördel kan inventeras med den så kallade transektmetoden (Pollard, 1977; Weibull m fl, 2000), vilket betyder att man går en slinga vid olika tillfällen på en och samma plats.

Nödvändig utrustning för transektinventering är fjärilshåv & fälthandbok för fjärilar eller humlor.

Vid inventeringen ska man gå långsamt, ca 0,8 meter/sekund, för att kunna notera alla fjärilar som finns 5 meter på vardera sidan om sig och 5 meter framför sig. (Om man vill använda denna metod till att inventera humlor och bin med bör man minska avståndet till 2,5 meter på vardera sida om transekten.) När man behöver fånga någon fjäril för att vara säker på artbestämningen avbryter man transektpromenaden för att sedan fortsätta på transekten när man är klar med artbestämningen. Det är bra att inventera under optimala förhållanden då det till exempel är mer eller mindre soligt och minst 17 grader varmt (för humlor kan det vara svalare och mindre soligt). Man bör inte inventera före klockan 9 på morgonen och inte efter fyra på eftermiddagen.

Välj olika miljöer

Det är bra om man delar in transekten i olika delar efter förändringar i naturen. Vissa fjärilsarter föredrar de torra markerna medan andra föredrar de fuktigare markerna. Om man till exempel inventerar fjärilar i en hagmark som både har torrbackar och fuktiga svackor kan man dela in sin transekt i två delar På så sätt kan man lära sig mycket om var olika arter förekommer. På samma sätt kan man jämföra hur många arter man ser i en betesmark med hur många man ser längst en örtrik vägkant, till exempel. För att lättare kunna göra sådana jämförelser är det bra att gå lika långa transekter i de olika miljöerna. Prova med 100 meter!

Kom igen och igen…

För att få med alla arter som finns på en plats så kan man återkomma till samma plats och gå samma slinga med ca 1-2 veckors mellanrum. Mest fjärilar flyger det i juli, men några arter flyger bara på våren, t ex tosteblåvinge och aurorafjäril, medan några andra bara flyger på sensommaren, t ex björksnabbvinge. Några arter har flera generationer per år, d v s man kan se dem flyga på våren och också på sommaren, t ex liten guldvinge.

http://upload.wikimedia.org/wikipedia/commons/2/21/Nuvola_apps_knotes.pngFör protokoll

Det är bra att ha ett protokoll med arterna uppskrivna på så att man lätt kan dra ett streck för varje observation. Man ska också försöka att ha koll på de fjärilar man noterat så att man inte noterar samma fjäril flera gånger. Det kan vara lite svårt, och ibland blir det så att man av misstag råkar notera samma fjäril två gånger. Men ofta gör det inte så mycket.

Litteratur

Pollard, E. 1977. A method for assessing changes in the abundance of butterflies. – Biological Conservation 12: 115-134.
Weibull, A-C., Bengtsson, J. & Nohlgren, E. 2000. Diversity of butterflies in the agricultural landscape: the role of farming system and landscape heterogeneity. – Ecography 23: 743-750.