Här går vi igenom olika sätt att fånga insekter. Det finns väldigt många metoder att använda och stort utrymme för egna experiment, men vi börjar med de vanliga metoderna håvning, bankning, sållning, extraktion och insamling med aspirator.

På undersidorna kan du läsa om fler metoder:

Fånga insekter med ljus
Fallfällor, barriärfällor och malaisefälla
Locka med lukter och feromoner

Håvning

butterfly net

Fjärilar, sländor, flugor och andra flygande insekter fångas med fördel med håv. Lämplig storlek är en diameter på ca 30-40 cm med ett luftgenomsläppligt nylontyg (tyll) av ljus eller mörk färg. En del förespråkar mörk färg då särskilt skygga insekter ska infångas. Man kan med fördel tillverka sin håv själv av tex skaftet från en innebandyklubba och en bygel av tex flat aluminium. Att sy ett nät brukar vara det trixigaste. Om man inte har lust att göra det själv så är en håv inte dyr att köpa. Kolla in våra länkar till olika leverantörer.

Bilhåvning


Olika varianter av lätta håvar kan anbringas på bilar och andra fordon. En bilhåv kan bestå av en rektangulär metallram ca 50×80 och en 2-3 meter lång håvpåse. Med detta arrangemang kan man åka i 40-50 km/h längs vägarna. Bra resultat fås sommartid när vädret är fuktigt och kvavt, gärna i solnedgången. En hel del underjordiskt levande kortvingar och mycelbaggar fångas enbart på detta sätt. Värt att pröva är att använda små håvar som anbringas på kofångare och därmed nära markytan. Eller att helt enkelt hålla ut sin håv på skaft genom sidorutan under körning. Om väderleken är den rätta kan man få stora mängder djur av många spännande arter.

Slaghåvning

Slaghav

En slaghåv är en extra kraftig håv som tål att användas i vegetationen. Man går och slår med håven i buskar och gräs och kan på så sätt fånga de djur som sitter mer undanskymt. Var rädd om grannens häck bara! Slaghåven kan också hållas under grenar och ris som bankas av. Slaghåven finns i lite olika utformning, och en av de bättre modellerna är en variant som har ett yttre skyddande tyglager utanför själva håvtyget.

Slaghav (1)

 

 

 

Vattenhåvning

I vatten används med fördel en särskild vattenhåv. Dessa kan vara stora med 50 cm diameter och 3-4 m långa skaft eller i minsta form bestå av en vanlig tesil eller durkslag. Oftast behöver håven vara mindre och stabilare eftersom vatten har mer motstånd än luft. Håvat material kan med fördel läggas in i en ljus plastbalja med litet vatten i så att djuren syns bra.

Andra fångstmetoder

Bankning

Beating tray

Många insekter håller till på grenar och liknande grövre vegetation. Då kan bankning vara en bra metod. Man kan använda ett ljust paraply, ett ljust tyg spänt mellan korslagda pinnar, eller ett utbrett lakan som man lägger under busken.  När man slår med en käpp på grenarna så trillar insekterna ner och han fångas in. Testa på blommande grenar, döda grenar på träd eller rishögar som man lyfter upp och skakar. Insekter som förlitar sig på ett skyddande kamouflage brukar ofta fälla ihop ben och antenner och ligga still för att inte synas när de har fallit till marken. Tex en del långhorningar och många vivlar har detta beteende.

Fångstlakan

Fångstlakan är ett sätt att förstora tekniken med fångstskärm. Ett eller flera lakan eller en stor presenning läggs på marken under träd eller buskar. Sedan ruskar man kraftigt stammen och samlar upp de djur som fallit ned.

SållningSallning

Insekter som lever i förna, stranddriftmaterial, djurbon, död ved, vedsvampar, komposter mm kan man vaska fram med hjälp av ett insektssåll. Det finns särskilda insektssåll som har en insats med metallnät där man lägger materialet. När man ruskar på sållet ramlar djuren tillsammans med en del av materialet ned i botten på sållet. Om man tömmer ut sållningen på ett lakan blir det ganska enkelt att samla in insekterna med en aspirator eller direkt ner i burkar. Det går också att använda andra typer av såll, men maskorna bör vara ganska stora – 6-10 mm. Om man har flera maskstorlekar på sina såll så kan man gradvis  reducera förnan. Det går också att automatiskt vittja materialet med en extraktor, se nedan.

Extraktorer

Winklers extraktor
Insekter som lever i förna skyr oftast ljus, värme och torka. Genom att placera en lampa vid ett förnaprov kan man driva ut insekterna, helst direkt ned i en burk. Det finns olika typer av extraktorer som Tullgrens extraktorföljer denna princip, tex Tullgrens extraktor som betår av en burk med nät där man lägger sitt förnaprov, en lampa ovanför och en burk under. Ganska snabbt flyr insekterna lampan och hamnar i burken. Tullgrens extraktor är väldigt effektiv, men många insekter som inte snabbt nog kan ta sig bort, dör av värmen från lampan. För att undvika detta kan man tex använda Winklers extractor som är en liknande anordning men utan lampa som består av en vit tygpåse vari man placerar sitt förnaprov på ett nät eller i en nätpåse. Underst finns en burk med alkohol eller polypropylenglykol. Extraktorn hängs upp under några dagar då insekterna sakta vandrar ut från provet och hamnar i burken.

Insamling med aspirator

aspirator

Till många av ovanstående metoder är det bra att ha en aspirator. Det är en anordning som i sin enklaste form består av ett avlångt rör med korkar i båda ändarna.  Korkarna har ett hål som man trär en slang i; en kort och en längre. Den långa slangen har man i munnen och bör täckas med nättyg (i burkänden). När man suger med munnen kan man fånga insekter med den korta slangen som då hamnar i röret. Mycket praktiskt för små insekter. För att göra anordningen stabilare kan man använda metallrör som på bilden, eller hårda plaströr som man försiktigt värmer med varmluftspistol och böjer. Se upp så inte rören plattar till sig.