Sök
Stäng denna sökruta.

Landskapsinsekt Hälsingland

svavgulhSvavelgul höfjäril

Colias palaeno (Linnaeus, 1761)

En mycket karakteristisk dagfjäril som med sina gula eller gulvita vingar med brett svart yttre band, knappast kan förväxlas med någon annan fjäril i Hälsingland. Den vanliga citronfjärilen har oftast slutat flyga då den Svavelgula höfjärilen kommer på vingarna. Om man granskar ett exemplar närmare upptäcker man den vackra röda kant som omger varje vinge. Grundfärgen hos hanen är som namnet anger svavelgul medan honan är gråvit till grönvit. Vissa hanar kan dock i södra norrland ha en nästan gulorange grundfärg.

Colias hör till de många vackra släktnamn som Linnélärjungen Fabricius år 1807 hittade på. Ett Grekiskt bergsnamn fick här stå förebild. Artnamnet hämtade Linné 1761 från sitt favoritområde, den grekiska mytologin där palaeno syftar på en av de berömda nympherna.

Av de fem höfjärilar vi har i vårt land är den svavelgula vanligast. Den anses ha s k cirkumpolär utbredning vilket innebär att den finns i såväl centrala och norra Europa, norra Asien som i norra Nordamerika. Hos oss föredrar den moss- och kärrmarker där den gärna, med en snabb flykt under juni – juli, patrullerar stora områden. I likhet med övriga höfjärilar dröjer det till långt fram på förmiddagen innan de avslutat sitt näringssök och börjar flyga på allvar. Riktigt aktiv blir den först vid middagstid i klart solsken. Redan vid tretiden på eftermiddagen går den sedan oftast åter till vila.

De spetsigt ellipsformade röda äggen fästs enstaka på ovansidan av värdväxten odon. Ägget mörknar dock till nästan blåsvart innan det kläcks. Den gröna larven övervintrar som liten i andra larvstadiet i ett hopspunnet blad som faller till marken. På våren och försommaren växer den ljusgröna larven till sig och får längs sidorna ett klargult, nedtill mörkkantat band. Vid närmare sudier kan man här också se de vita, svartkantade andningshålen. Den äter på natten men gömmer sig dagtid. Efter det att larven ätit upp sig och blivit drygt 3 cm lång i början av juni väljer den ut ett lämpligt strå eller tunn gren. Här spinner den en gördel som ger stöd till den gröngula kraftigt välvda gördelpuppan som med sin kamoflageteckning är nästan omöjlig att upptäcka under de drygt 2 veckor det tar innan fjärilen kläcks.

En karaktärsart på landskapets myrmarker och en välkänd fjäril hos många naturintresserade personer och därför mycket lämplig som landskapsinsekt.

Text: Göran Sjöberg    Foto: Lars Imby

Denna webbplats, precis som många andra webbplatser, använder kakor (cookies). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används även för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag accepterar”.  Klicka för att läsa mer om SEF:s behandling av personuppgifter.