516px-Grosse_winkelspinne (215x250)Spindlar är en ordning (Araneae) i klassen spindeldjur (Arachnida) med runt 42 000 spindelarter i världen, och runt 730 i Sverige. Spindlarna har kroppen tydligt uppdelad i två regioner (framkropp och bakkropp, de har åtta ben och svenska spindlar har sex eller åtta punktögon (oftast åtta). Förutom benen har spindlarna ytterligare två par extremiteter: Käkar och pedipalper. Pedipalperna sitter framför benen, ser oftast ut som dessa fast mindre, och fyller en rad olika funktioner såsom fångstorgan, lukt- och känselorgan. Hos spindelhannar fungerar de även som parningsorgan och är då uppsvällda längst ut i spetsen – det ser lite ut som om spindelhannen har boxhandskar, vilket gör det enkelt att skilja mellan könen. Strukturerna i pedipalpens ”boxhandske” hos hannen, och hos honans könsorgan (epigyn) som sitter på undersidan av bakkroppen, är ofta viktiga karaktärer vid artbestämning av spindlar.

Spindlar är rovdjur och jagar insekter och andra småkryp, inklusive andra spindlar. De är typiskt landlevande och vanliga i alla typer av landhabitat inklusive våra hem (till exempel husspindlar, Tegenaria spp.). Bara en enda art lever helt i vatten (vattenspindeln, Argyroneta aquatica) men det finns många arter som jagar vid, på och i vatten. Spindlar använder gift för bytesfångst, med mycket få undantag (i Sverige finns två arter som saknar giftkörtlar). Spindlar är dock väldigt ofarliga för människor – få svenska arter kan ens bita genom vår hud, även då krävs oftast ganska mycket provokation för att de ska göra det och bettet är överlag ofarligt.

IMG_0992 (167x250)Silkesproduktion är något mycket karaktäristiskt för spindlarna, som använder silke för en rad olika ändamål såsom bytesfångst, äggkokonger, spridning och bobygge. Alla spindlar bygger inte fångstnät, men alla använder silke i åtminstone något avseende. Hos nätvävarna kan nätets utseende vara till hjälp vid bestämningen. Mest kända är hjulnätspindlarna (familjen Araneidae) som gör de klassiska hjulnäten, men vår absolut artrikaste spindelfamilj är täckvävarspindlarna (Linyphiidae) med över 300 svenska arter – det är dessa oftast mycket små spindlar som gör de mattlika näten man ofta ser täckta av dagg i gräset framåt hösten. Arter som inte bygger fångstnät jagar istället antingen aktivt, som till exempel hoppspindlar (Salticidae) och vargspindlar (Lycosidae), eller genom att lurpassa på sina byten som till exempel blomkrabbspindeln (Misumena vatia), som väntar på sina byten på en blomma och kan skifta färg mellan vitt, gult och grönt för att matcha blomman den jagar på.

Litteratur

Här ett urval
Almquist, S. (2005). Swedish Araneae, Part 1. Families Atypidae to Hahniidae (Linyphiidae excluded). Insect Systematics and Evolution Supplements. 62.
Almquist, S. (2007). Swedish Araneae, Part 2. The families Dictynidae to Salticidae. Insect Systematics and Evolution Supplements. 63.
Jones, D. (1989). A. Guide to Spiders of Britain and Northern Europe
Roberts, M. J. (1995). Spiders of Britain & Northern Europe

Bidragande författare: Kajsa Mellbrand
Faktagranskning: Kajsa Mellbrand
Litteraturlista: kompilat från bla Naturinorr (Thomas Persson Vinnersten)
Specialistkontakt: Kajsa Mellbrand