Sök
Stäng denna sökruta.

För dig som faunaväktare

Den här sidan innehåller praktisk information som kan vara till nytta för dig som är eller vill bli faunaväktare. 

Hör gärna av dig till kjell.antonsson56@gmail.com om det är något speciellt du saknar här! Det finns också en grupp för Faunaväkteriet småkryp på Facebook, där man kan gärna får ställa frågor om man undrar över något.

Att bli faunaväktare – kontakta samordnaren

För att bli registrerad som faunaväktare behöver du kontakta Kjell Antonsson (se ovan). Samordnaren behöver veta ditt namn, adress och e-post, och ni diskuterar sedan vilken/vilka art(er) du ska faunaväkta, var och hur. Kanske vet du redan vad du vill väkta och var, kanske behöver du lite hjälp – samordnaren kan hjälpa dig med förslag på arter och lokaler samt inventeringsmetoder.

Avrapportering – så här gör du

All rapportering av faunaväktade arter sker i Artportalen. Du som är ny faunaväktare behöver därför ha ett konto i Artportalen för att kunna rapportera. Har du redan ett konto så använder du förstås det, om inte så behöver du skapa ett – det gör du via denna länk.

När du blivit registrerad som faunaväktare kommer du att kunna rapportera din väktarart under Faunaväkteri – som du hittar under rubriken Projekt i Artportalen.

Vad ska jag rapportera?

I Artportalen rapporterar du antal individer av din faunaväktarart, och eventuella andra uppgifter som kan vara aktuella som t.ex. kön, stadium med mera, samt uppgifter om lokal och metodik (se nedan). Det är viktigt att lämna uppgift om hur stor arbetsinsatsen är – t.ex. hur länge man inventerat, hur lång sträcka som inventerats, hur många grenar man bankat osv. beroende metod – så att det går att göra jämförelser mellan besöken och mellan åren. Sådana data behövs för att man ska kunna se trender, och det är det som är poängen med just en övervakning. För arter som t.ex. fjärilar är det också bra att lämna en uppgift om vädret vid besöket på lokalen.

Naturligtvis behövs uppgifter om lokalen. I Artportalen kan man rita ut sin lokal som en polygon på en karta, det är bra att göra! Då ser man hur stor lokalen är och vilket område som inventeras. Man kan också gärna göra en beskrivning av lokalen, t.ex. biotop och i vilket skick den är (det kan man göra efterhand när man har tid).

Det är också bra att komplettera med att mycket kort tala om vilken inventeringsmetod man använt (t.ex. punkt, slinga, bankning av grenar osv). Sedan bör man ha en noggrannare metodbeskrivning nedskriven för egen del (görs med fördel när man kommer överens med samordnare om vilken metodik man ska använda), så att man inte glömmer detaljer som exakt hur inventeringsslingan gick eller hur många grenar man skulle skaka på varje buske mellan åren! För sådant som slingor, rita gärna ut slingan på en karta – det kan man göra i t.ex. Google maps eller Eniro, tycker man det är besvärligt att rita på datorn kan man skriva ut kartan och rita för hand. Det är också bra att ha metodiken nerskriven om någon utifrån vill veta hur inventeringen görs, t.ex. SLU Artdatabanken eller någon naturvårdsmyndighet.

När du rapporterar är det superviktigt att du bara rapporterar arter och lokaler du är registrerad som faunaväktare för i projektet, ingenting annat! I dagsläget kan vi inte kan låsa vad just du kan och inte kan rapportera i projektet – du måste själv se till att rapportera rätt! Allt annat än din faunaväktarart (inklusive rödlistade arter som du inte faunaväktar, eller ”din” faunaväktarart på en annan lokal än den du är registrerad för)  rapporterar du som vanligt i Artportalen, dvs utan att välja projektet ”Faunaväkteri småkryp”. Det gäller också om du t.ex. rapporterar in data i excelfiler där din faunaväktarart är en av många arter – du FÅR INTE rapportera hela filen med alla arter i projektet! Då måste du rapportera din faunaväktarart separat.

Om du besöker din lokal utan att hitta din art så är det viktigt att du kryssar i rutan ”ej återfunnen” i rapportformuläret.

Inkludera även en eller ett par meningar om din övervakningsmetodik i kommentarsfältet. Till exempel ”fjärilsslinga, 3h”, eller ”skakning av 20 grenar i 10 hasselbuskar. Det är bra att ha med någon slags mått på insatsen, till exempel hur lång tid det tog att gå en slinga, hur länge man letade efter arten på lokalen, hur många grenar man skakade i hur många träd eller buskar, hur lång tid man tillbringade vid fjärilslakanet under nattlyset, eller vad som nu kan vara lämpligt utifrån den inventeringsmetod man använder. Det gör våra resultat mycket mer användbara för SLU Artdatabanken och i naturvårdssammanhang, och det är en viktig del av projektet att våra data kan komma till nytta.

Faunaväktarläger – vi kör sommaren 2024!

Sommaren 2024 planerar vi ett nytt Faunaväktarläger. Den här gången på Omberg, 5-7 juli med Stocklycke vandrarhem som bas. Det finns ett begränsat antal platser och det är först till kvarn. Det går bra att anmäla sig till kjell.antonsson56@gmail.com

Tidigare Faunaväktarläger: Somrarna 2017 och 2018 ordnade vi faunaväktarläger i Sörmland för er som är faunaväktare. Lägret 2017 var populärt och det fanns önskemål om fler läger.

Denna webbplats, precis som många andra webbplatser, använder kakor (cookies). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används även för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag accepterar”.  Klicka för att läsa mer om SEF:s behandling av personuppgifter.