Djurlössen är små, 0,5-6 mm, insekter som parasiterar på fåglar och däggdjur. Det mesta är tillbakabildat på dem så att de liknar de tidiga insekterna. Eftersom de under hela sitt liv sitter fast på sitt värddjur behöver de varken antenner, ögon eller vingar. De är tillplattade ovanifrån till skillnad från lopporna som är tillplattade från sidan och tillhör en annan insektsordning. Läs om loppor

Inom djurlössen skiljer man på löss som är blodsugare, t ex i hårbottnen hos människor, och päls- och fjäderätare, som huvudsakligen är fågelparasiter. Varje djurlusart lever på en eller några få närbesläktade värddjur. Bland lössen hittar vi klädeslus, huvudlus och flatlus som uteslutande finns på människan. De flesta arterna hittar man på fåglar.

Ca 3500 arter är kända varav 150 i Sverige.

Litteratur

Brink, P. (1950). Löss, Anoplura. Svensk Insektsfauna. 5.
Landin, B.O. (1967). Ordning Phthiraptera. Fältfauna. Insekter 1:175-185.
Zlotorzycka, J. et al. (1974). Taxanomie und Biologie der Mallophgaen und Läuse mitteleuropäischer Haus- und Nutztiere. Parasitologishe Reihe. 22.

Denna webbplats, precis som många andra webbplatser, använder kakor (cookies). Vi använder kakor för att kunna ge dig en bra upplevelse när du besöker vår webbplats. Kakor används även för webbstatistik för att kunna göra förbättringar på webbplatsen. Du kan välja att godkänna att vi använder kakor under ditt besök genom att klicka på “Jag accepterar”.  Klicka för att läsa mer om SEF:s behandling av personuppgifter.