Mnemosynefjäril
Parnassius mnemosyne (Linnaeus, 1758)
Mnemosynefjärilen tillhör våra största dagfjärilar med en vingbredd på ca 60 millimeter men är betydligt mindre än sin närmaste släkting hos oss, apollofjärilen. Den liknar annars denna med sina vita, delvis transparanta vingar med tydligt mörka vingribbor och några halvcentimeter stora svarta fläckar. Den saknar dock de röda fläckar som apollofjärilen har på bakvingarna. Mnemosynefjärilen är en krävande och sällsynt art som endast finns mycket lokalt och med små populationer. En grundförutsättning är riklig förekomst av värdväxten nunneört och tillgång till blomrika ängsmarker med helst hög vegetation i kombination med lövskogsbryn.
I modern tid är den endast känd från tre landskap, Blekinge, Uppland och Medelpad. I Blekinge är arten akut hotad med en total population på endast några hundratals djur fördelade på några spridda lokaler i Ronnebytrakten. I Uppland är situation betydligt bättre med ett femtontal lokaler främst på Rådmansö och i trakten av Östhammar. Landets förnämsta förekomst finns dock i Medelpad där två stora utbredningsområden hyser flera livskraftiga populationer. I söder kan mnemosynefjärilen vara på vingarna redan från slutet av maj, i Medelpad sällan före 10 juni. Flygtiden sträcker sig åtminstone i norr till en bit in i juli. Eftersom värdväxten vissnat ned helt och hållet under flygtiden måste honan förlita sig på luktsinnet för att lokalisera plantornas levande delar i jorden. Äggen sprids ut i anslutning till värdväxten, övervintrar och kläcks redan i april efterföljande år för att larven i möjligaste mån skall kunna utnyttja nunneörtens hela vegetationsperiod. Förpuppningen sker sedan under maj i en pergamentartad kokong på undersidan av ett torrt fjolårslöv.
Fjärilens biotoper är främst hotade av igenväxning men också av bete och tramp från djur. I Medelpad är hoten mot arten idag främst en ökad biobränsleanvändning där lövskogarna exploateras och en expanderande bebyggelse med därtillhörande urbanisering. Kontinuerlig utglesning av uppväxande sly och buskar för att bibehålla ängsmosaiken med lövskogs-buskbryn varvat med småängar är en förutsättning för att fjärilen skall kunna fortleva på sina lokaler. Den är från 1 januari 2000 fridlyst i hela landet. Mnemosynefjärilen ingår i EU´s gemenskapslagstiftning (habitatdirektivet) som djurart av gemenskapsintresse som kräver noggrant skydd.
I Europa förekommer den framförallt i bergstrakterna, Pyrenéerna, Alperna, Karpaterna m.fl. och sedan österut till Iran, Kaukasus och Centralasien. I Norden förekommer den förutom i Sverige även i södra Finland och på ett par lokaler i västra Norge. Arten har gått kraftigt tillbaka i hela Europa och är sedan 1961 utdöd i Danmark.
Med sin huvudförekomsten i Medelpad är mnemosynefjärilen en värdig landskapsinsekt.
Text och foto: Lars Imby